Vänsterpartiet i Jönköping
Thordis

Thordis Samuelsson skrev:

Som man bäddar får man ligga

Varför ifrågasätter ingen EU:s roll i britternas önskan att frånträda...

På gång

Pride 24 augusti

Fira Jönköping Pride med Vänsterpartiet och Ung...
Läs mer

Medlemsmöte 3 oktober

Välkommen till partilokalen torsdag 3 oktober kl 18.00. Tanja...
Läs mer

Arbetsgrupper

Vill du vara med i någon av arbetsgrupperna så kom...
Läs mer

Våra arrangemang görs i samarbete med


Cynism och kulturfientlighet

Skrivet 1 Sep 1990


"Det som i logiken gäller för att vara en paradox och i litteraturen en vits visar sig sålunda i realiteten vara sakernas tillstånd. Det säger filosofen Peter Sloterdijk om det cyniska förhållningssätt som genomsyrar dagens samhällsöverbyggnad.

 

Att det råder en god jordmån för cynism, det finns det många exempel på, från centralmaktens korridorer ner til de lägsta kommunala instanserna. Ett flagrant sådant finner vi i den kulturpolitiska utvecklingen i Jönköping.

 

I somras gick kulturnämndens ordförande Lars-Evert Sahlin (s) ut med ett bidrag till en serie uppbyggelseartiklar och deklarerade att "kulturen blomstrar i Jönköping". Nu var detta inte lite fräckt, med tanke på att Konst- och Musikskolan inte långt tidigare drabbats av ett tungt nedskärningsbeslut och kulturnämnden just gått ut med förslaget att lägga ned sex biblioteksfilialer! Detta glömde uppenbarligen Sahlin i sin exposé över den förträffliga kultursituationen i kommunen.

 

Nu var detta inte ett resultat av ordförandens slarv eller glömska! För, bärande tanke i artikeln var nämligen frågan om att "marknadsföra" kommunen, ambitionen att få kulturarbetarna att lära sig sälja sig själva och framställa "goda kulturprodukter". Enligt Sahlin är Kultur 90 ett föredöme. Visst, kulturgeneralen P-O Kallings talar samma språk som Sahlin. Kallings skrymtar om den stora "kulturkonsumtionen" och kampanjens målsättning att öka "konsumtionsbenägenheten för kultur i kommunen".

 

Det är med all önskvärd tydlighet uppenbart att begreppet marknadsföring är grundbulten i dessa herrars föreställningsvärld. Kallings ser sig t o m föranledd att beklaga sig över att det bland kulturarbetare finns motstånd mot detta "krämaraktiga" ord. Med osviklig känsla för relationen form/innehåll  föreslår han nämligen ett ordbyte, "för innehållet är det minsann inget fel"!

 

Men, borde inte denna "krämarmentalitet" diskuteras ytterligare? Inte minst med tanke på at det högst diskutabla Kultur 90-projektet - en penningslukande koloss, inte minst vad gäller löner och administration - ligger helt i samklang med en kulturpolitik där själva kulturen, inte minst dess innehållsmässiga kvaliteter, negligeras till en fråga om marknadsföring!

 

Detta är förvisso inte förvänansvärt. Att saluföra "goda kulturprodukter" - det vet minsta kommunbyråkrat - är en av beståndsdelarna (jämte golfbanor, flygplatser, konserthus o s v) i de kampanjer som svenska kommuner driver för att locka till sig företag, entreprenörer m fl.

 

Häri ligger intresset. Det ljuger aldrig. Det handlar om prioriteringar, om kulturen som medel, instrument, inte ett mål i sig. Därav denna hiskeliga rotvälska: Sahlin och Kallings är slagna i bojor av språkliga trender, en i vida kretsar spridd språkdräkt iklädd näringslivets och managementlitteraturens begreppsapparat, vilken likt genomskinliga fikonläv inte mäktar dölja avsikterna bakom orden.

 

"Kulturen blomstrar i Jönköping", hävdar Sahlin i en fräck cynism, för det är ju snarare motsatsen som råder. I själva verket genomförs en skamlig och hänadsväckande omfördelningspolitik på kulturens område! För nu skall näringslivets och salongernas folk tillfredsställas på bekostnad av oss vanliga dödliga - de primära och grundläggande aktiviteterna får stryka på foten för bombastiska och storskaliga kulturprojekt.

 

Vad säger då kommunens kulturchef? Jo, han jamsar med de kulturella nedrustarna och förefaller liksom dessa fjättrad av ett substanslöst fikonspråk. För Bengt-Olov Albrektsson handlar det nämligen om att lägga ned "statiska" filialer och ersätta dessa med "flexibla" bokbussar. Just det! Det är biblioteken han talr om. Enligt kulturchefen finns det gott om "dött kapital i lokaler och fasta bokbestånd". Genom att lägga ned sex "fasta bokbestånd", ursäkta, bibliotek, kan man dessutom öka kommuninvånarnas möjligheter att låna böcker!

 

Obegripligt? Onekligen använder Albrektsson ett språk som leder honom in i logiska återvändsgränder... Men, ändå! Hur kan en person som är ansvarig för kulturverksamheten ha mage att kalla böcker för "dött kapital"? Böckernas värld och biblioteken, dessa ackumulerade skatter av människans erfarenheter, känsla och förnuft, galenskaper och fantasier, med sina resor i tid och rum, epoker och miljöer - hur kan allt detta reduceras till dött kapital? är det bara ett klumpigt övertramp eller helt enkelt konsekvenserna av en anti-intellektualism och kulturfientlighet i kvadrat?

 

Planerna på att lägga ned biblioteken i Kaxholmen, Gräshagen, Månsarp, Hovslätt, Hakarp och Trånghalla är vansinniga! Det går knappast att överskatta den roll som biblioteken spelar - ite minst som motvikt och alternativ till den kommersiella masskulturen. Och vilka är de som drabbas av nedskärningarna? Många, framför allt småbarnsfamiljerna och de äldre: det är frågan om kulturell utarmning för människorna i bostadsområden och i förorter. Här behövs biblioteken som kulturhärdar!

 

Anton Tjechov sa en gång att "ingen cynism kan överträffa verkligheten". Han hade rätt. Under kulturens år 90 försöker beslutsfattarna i kommunen att köra över vanligt folk för att på deras bekostnad gynna intressen som uppenbarligen är viktigare än barnfamiljer, pensionärer och förortsfolk.

 

Dra i nödbromsen! Mot den rådande kulturfientligheten måste vi försvara, utveckla och bredda kulturen och dess institutioner. Detta är absolut nödvändigt i förhållande till den urholkning och förflackning som de kommersiella krafterna representerar.

 

Och låt oss för allt i världen diskutera kulturens innehåll och syfte! I vissa potentaters falska idévärld är det en fråga om "produkter" och "konsumtion": men egentligen handlar det om klassiska humanistiska värden som bildning, skaparkraft och glädje. Och kritik! Det är, om vi nu skall tala samma språk, en god framtidsinvestering och värt stora mängder riskkapital. Därför: spola kulturnämndens förslag - rädda biblioteken!

 

Jerry Hansson

Första Majrörelsen

 

1 september 1990

Debattatikel i Jönköpings-Posten

Vänsterpartiet i Jönköpings kommun
Svavelsticksgränd 17 Box 4
553 15 Jönköping
Tel: 036 15 02 68 / 036 71 49 82

Info om webbplatsen
Kopiera gärna men ange källa.
Allt innehåll är skrivet av Vänsterpartiet
i Jönköping om inget annat anges.
Webbplatsen är skapad av Zcalman.se

RSS FEED

RSS FEEDS
Krönika
Blogg